Igår red jag min bästaste på banan, han var så himla fin till en början sen fick vi sällskap på banan och då blev han så jäkla stel och spänd och jag kände att "Näe nu lägger jag ner det här, kommer ändå inte gå.."
Men sen gav jag mig själv en liten bitchslap och sa "Lägg av nu, ge inte upp! Du KAN rida igenom det här!" Och ja sagt och gjort, jävlar vad fin han var i slutet och vilken boost det blev för mitt självförtroende som har varit som bortblåst de senaste månaderna. Jag vet ju att jag kan men har liksom bara gett upp på sista tiden på grund av just mitt dåliga självförtroende i ridningen.
Men det känns så kul att rida igen och jag börjar verkligen hitta knapparna på min fina kille nu.

Vi har börjat bli ett team som jobbar med varann inte emot varann <3

Jag blir så jävla trött på när folk bara säger a och inte b..
Jag är ingen jävla tankeläsare och har inte en jävla aning om vad det handlar om när du säger "Det kan du nog lista ut själv.."
Om jag visste vad det handlade om skulle jag väl inte be dig berätta?! Så berätta gärna för mig vad det handlar om istället för att ignorera mig som en jävla dagisunge.

Är så sjukt trött idag, har sovit största delen av dagen.
Igår var jag och Nathalie inne i stan på inflyttningsfest, och ja herregud fest var det alltid.

Var tydligen så rund under fötterna att vakterna på Harrys inte ville släppa in mig, så det blev en tidig kväll och jag vaknade runt sju imorse.. Konstigt att man är trött liksom..?

Var ut till stallet en sväng på eftermiddagen och pussade på min raring och var ute och gick en sväng med honom. Han fick även byta hage och fick en hagkompis på köpet, det var en ganska lycklig häst som äntligen fick sträcka på benen!
På tisdag kommer hovis och skor så då kan jag äntligen börja rida ordentligt, ska hoppa i helgen om vädret tillåter!

Idag var min fina pålle duktig.

Han skötte sig nästan exemplariskt och jag slapp åka av idag. 

Har ändrat fodret lite och nu får han mer hö, och snart får han gå ut på större hage. Han går även i skritten ca en timme varje dag inna han jobbas, antingen på lina eller under ryttare. Hur skönt är det inte med skrittmaskin? Att inte fler investerar i det. Just här runt katrineholm kan jag bara komma på två ställen som har en skrittmaskin på gården.

Igår var jag med Madde på hennes första p&j med hennes nya Brawo och han var duktig. Det var titthindershoppning och han höll på att dö första rundan och vägrade ut sig, andra rundan skötte han sig fint och hoppade alla hinder felfritt. Men det kanske var Madde som skärpte till sig vad vet jag!

Imorgon ska jag följa med på dressyrträning (såhär i efterhand, varför erbjöd jag mig frivilligt?!) och på onsdag ska bilen besiktas och sen följer jag med Elin till södertälje och simmar med hundarna. Torsdag är jag hästchaufför (Madde ska tävla båda hästarna) och på fredag kommer bästa Rossi och Nathalie hit och dricker lite vin och myser med mig. På lördag står det inflyttningsfest på schemat så det är en fullproppad vecka för min del!

Är helt slut så nu ska ja slå på en film och sova, nya tag imorgon!

Nu är det ju sår länge sen jag skrev igen.
Det har hänt mycket så ska dra igenom det lite fort!

Jag har flyttat ifrån och slutat jobba hos familjen i Strängnäs. Jag har nämligen fått jobb på Sparreholms hästcenter, tyvärr inte alls så mycket som jag hade hoppats. Men har nu efter några veckors intensivt jobbsökande fått jobb på ett elektronikåtervinningsföretag i Katrineholm och börjar där om ca en och en halv vecka. Det känns så himla skönt att få komma igång och jobba "på riktigt" igen om man säger så.
Har även hämtat hem en häst som jag ska ha några månader och rida till och vidareutbilda åt personen som äger den. Tanken är att vi ska ut och tävla inom kort men efter en rejäl avåkning idag så ska jag ta det lite lugnt och känna efter vad som känns ok för både mig och hästen. Förhoppningsvis kanske jag får hem en till om det går bra med den här.
Han är en fantastiskt söt och trevlig häst så det är nog inte omöjligt.

Nej nu måste jag sova för imorgon har jag morgonfodring och utsläppet så klockan ringer halv sju!

Vet att jag har skrivit om det här förut och nu kan jag inte hålla käften igen.

Tyra Sjöstedt alltså.
På riktigt, nu är hon tydligen hästhandlare också och expert på att hitta framtida hopphästar. Okej hon ska få elogen att hon faktiskt har hittat två riktigt fina hästar och kollade precis på hennes försäljningsvideor som hon lagt upp.
Och FY FAAN vad illa hon rider.
Jag säger ABSOLUT inte att jag är en stjärna och kung på att rida men jag skulle ALDRIG lägga upp en video där jag rider som en kratta. Ingen följsamhet eller balans och hon dunkar hästen/hästarna i ryggen i varje landning. Rider med händerna isär som hon kör buss och för rak och spänd i ryggen med världens ankstjärt.

Anyways, har precis kommit hem från en perfekt helg med full fart i Katrineholm med de jag gillar mest! Åkte hem till Elin igår efter jobbet, vi satt mest och snackade och såg sista kvarten av Mello.
Vaknade tidigt imorse och våldgästade Linda kl 7, vid 9 gick vi och käkade frukost på Sultans innan jag styrde vidare mot Julita och la spiktäcke på Maddes hästar. Bravo tyckte inte om det men Bally verkade gilla det.
Vid tolvtiden mötte jag upp Jossan och det blev lunch på Coffee & Lounge innan vi åkte vidare till Preben och la spiktäcke på honom också. Han verkade gilla det bättre men tyckte att det var lite äckligt när det stacks på rumpan så fick spänna det lite lösare på honom där. Sen blev det fotbollsmatch (lillebror spelade) och middag med familjen på pizzerian vid Backavallen.

Full rulle hela helgen med andra ord och imorgon blir det jobb för hela slanten igen! Natti!

Ja jag funderar på hur jag hamnade här egentligen.
Jag hatar mig själv för att jag känner såhär. Men jag kan inte hjälpa det. Jag finner ingen som helst glädje i att sitta på hästryggen längre. Jag har precis ridit en häst på jobbet (skriver detta med risk att få spö av chefen) som jag älskar att rida. Den är jättefin och en såndär häst som det inte finns några dåliga dagar på. Men det är inte kul, jag får inte den där känslan som för ett år sen när jag red Preben. Den har försvunnit.

Vad har hänt med mig?
Kanske är det allt som har varit det senaste året som börjar sätta sina spår..? Jag vill inte att den enda ljusglimten i mitt liv, hästarna, också ska försvinna..

På lördag ska jag på dejt.
Inte med vem som helst utan hem till bästa Elin! Det blir ju inte så ofta vi ses längre (måste väl flytta hem igen) men det är alltid lika roligt, flummigt, pratigt och fnittrigt de gångerna vi ses. Mat (efterrätt också, ja jag ska baka Elin!) och sällskapsspel står på schemat. Lilla Puh har ju opererat sitt bakben så Tira saknar någon att brottas med så självklart ska Porsche med också!

Har precis bäddat ner mig i sängen efter middag inne hos chefen. Slängde på "The Great Gatsby" och tänkte somna till, så grymt bra film!
Natti!