Ja vad ska man göra i framtiden egentligen? 

Om jag ska vara ärlig så vet jag fortfarande inte efter 24 år.

Det är fram och tillbaka varje dag, jag vill en det ena en det andra. Miljonär är ju ett annnat alternativ, eller gifta sig rikt men å andra sidan hur kul skulle det vara då? Att inte få känna den där nöjda känslan varje gång man köpt den där prylen som man kanske sparat till, för pengar som man har jobbat ihop.

Men jag vet att jag har en dröm, och har haft den hela mitt liv.

Att få jobba proffessionellt med hästar, träna, tävla och bara hästa mig hela dagarna. Det skulle vara så himla underbart att för en gångs skull vakna upp och känna att jag LÄNGTAR till jobbet, jag längtar efter att få känna hästlukten. Så var det när jag jobbade hos Hanna under våren 2009. Det är länge sen, jag vill känna så igen. Inte vakna och känna paniken och ångesten över att jag måste jobba idag. 

Att få driva ett eget företag och ta emot hästar för inridning/tillridning, utbildning och träning/tävling det skulle vara så himla roligt. Att få ha ett helt stall med blivande stjärnor kanske och föda upp i liten skala. Att få ha den där fina gården med de där fantastiska förutsättningarna för att utbilda hästar.

Det är min dröm.

Därför går jag idag, under mitt 25'e år här på jorden och funderar på om jag ska ta tag i den där drömmen som jag haft så länge? Det kanske är dags att göra slag i saken medans jag kan? Det kanske är dags att sätta sig bakom skolbänken igen och plugga upp dom där nedrans betygen från gymnasiet? Det kanske är dags att sätta sig bakom skolbänken igen och plugga till det jag drömt om? Så att jag kan en vacker dag kan få rida de där stora klasserna jag drömt om sen jag som barn såg Milton tillsammans med John Whitaker för första gången.

Nog om nattankar, nu måste jag försöka sluta ögonen.

Gick upp tidigt imorse för att äta frukost och sen åka ut till Madde i Julita. 

Vi lastade Ella och åkte iväg till seminstationen för 17 dagars kollen. Tyvärr var hon inte dräktig så det är bara att försöka igen. Tiden börjar ju dock bli knapp om hon ska bli dräktig, är ju inte så länge kvar på säsongen nu. 

Vi var tillbaka igen runt elva och då åkte jag och Porsche hem till mormor på fika. Sen packade vi oss in i bilen och åkte in till stan. Fick äntligen arslet ur vagnen och tog tag i den där jäkla deklarationen så det var skönt. Sen gick vi en sväng på stan och avslutade med sen lunch på Hembagarns fik. Käkade en paj som faktiskt var jättevidrig, själva pajskalet var helt mjukt och degigt. Blä!

Eftermiddagen har spenderats hemma i soffan mest eftersom det har spöregnat. Så nu börjar vi bli trötta här hemma (ja Porsche har ju sovit hela dagen men han är lika trött för det) och ska göra kväll!

Just det, på fredag ska jag provrida en häst som jag red för många år sedan. Hon behövde hjälp två dagar i veckan och gärna hoppning och markarbete. Så det ska bli skoj! Mer info om det senare i veckan!

Ja efter en dag på landet så är man som en ny människa igen.

Åkte ju hem till mamma i förmiddags, och började dagen med strålande sol och lite solning. Det var på tiden, ser nästan ut som ett lik så blek jag är. Sen gick vi över till mammas nya hus, dom har köpt hus ca 200m bort från sitt nuvarande som dom hyr. Där oljade vi in lite fönster och grejer, ska ta lite bilder när jag är där nästa gång för dom håller på och renoverar som tusan. Det kommer bli så himla fint när det är klart, och det bästa av allt, en stooor altan/soldäck ska gå runt hela huset med sjöutsikt. Jo man tackar!

Efter målning var det dags för Elitloppet på tv. Alltid lika underhållande att titta på, man skulle ju vilja ha varit där men det kanske blir nästa år. Rätt häst vann enligt mitt tycke, tråkigt att Maharaja inte kom till start bara.

Sen blev det middag med familjen innan vi allihopa gick och matade de små flasklammen. Till min stora förtjusning så har dom även fått kycklingar som jag gosade lite med också, små gula ulliga och gulliga kycklingar! Blev helt kär och tänkte nästan smuggla med mig en hem. Porsche tyckte också att vi skulle ha tagit med en hem, perfekt leksak tyckte han! Efter det gick vi hem igen och mumsade äppelpaj och vaniljsås innan jag styrde bilen hemåt.

Nu bäddar vi ner oss i sängen för imorgon ska vi upp tidigt till Madde, har lovat att följa med och hjälpa till när ett av stona ska på undersökning för att se om hon är dräktig. Så godnatt!

Porsche mår efter natten lite bättre. Han sover fortfarande mycket men verkar lite piggare i alla fall så jag slipper nog åka till Strömsholm med honom tack och lov.

Snart ska vi ta vårat pick och pack och åka hem till mamma, tänkte pussa lite på henne för det är ju faktiskt mors dag.

Tänkte passa på och sola lite också nu när det är så fint väder! 

Tänkte också bjuda på en länk till en ridsportbutik som jag handlar mycket ifrån, superbra grejer och snabb leverans!

Horsemeup, klicka på namnet så kommer du till deras sida.

Igår tyckte min smarta kompis att mata Porsche med chilinötter var en bra idé.

Men Porsche har mått bra hela dagen så jag började slappna av. Var lite orolig när han inte kissat på hela dagen men sen hade han ju inte druckit något heller.. Sen slog det mig för en timme sen att han har varken ätit eller druckit på hela dagen?! Herregud! Började märka nu på kvällen att han var låg och inte ville vara med utan bara sova. Och inte ville han äta någonting, och om Porsche inte äter då är det något som är fel. Varm var han också men nosen kall och blöt som den ska. Ringde till Strömsholm eftersom våran djurklinik inte har jour på helgkvällar. Dom trodde inte det var någon fara men om jag såg en försämring skulle jag ringa direkt. Skulle försöka få i honom lite vatten också. Sagt och gjort, tinade lite köttbullar och tärnade dom för att sedan lägga ner dom i en liten skål med vatten. På så sätt får han i sig både vatten och något att äta. Så nu är det bara att hålla koll på honom hela natten, lilla älskade jycke!

Har haft en toppendag idag. 

Rosanna kom hit igår kväll och vi kollade film och myste lite. Vi såg filmen "21 & Over" och den var faktiskt riktigt rolig, dock kändes den lite som en kopia på "Hangover" filmerna men man fick sig ett gott skratt i alla fall.

Vi käkade frukost och tog det lugnt imorse, sen åkte vi iväg upp till Lövåsen och gick runt lite på Ö&B och Elgiganten innan vi åkte ner till stan och gick på marknaden en stund. Det är tydligen marknad hela helgen med en massa stånd och något tivoli. Kul att det händer något här för en gångs skull i den här tråkiga stan. 

Ikväll blir det lite kubb med tjejerna och sen hem och ta det lugnt, blir eventuellt utgång imorgon men det är oklart än så länge. Annars har jag inga planer alls för helgen, ska väl hem till mamma på söndag eftersom det är mors dag.

Har inte så mycket mer att skriva idag. Kanske skriver ett inlägg om markarbete sen annars ses vi imorgon igen!

Tänkte fördjupa mig lite i löshoppning idag och dela med mig av mina tips och erfarenheter.

Tidigare i mitt liv har jag inte riktigt förstått varför man löshoppar, det har känts rätt meningslöst i mitt tycke. Tills jag började jobba hos Hanna Karlsson på Hjemlskyl Avel & Sporthästar under våren 2009.

Där jobbade vi mest med unghästarna som skulle gå 3-års testet på Strömsholm och hoppade även in 4-åringar och utbildade dom. Det var en sjukt lärorik tid och mycket av det jag lärde mig hos Hanna bär jag med mig i bagaget idag. 

Löshoppning är ju i alla fall ett sätt för den unga hästen att lära sig hoppa och få koll på hinderavstånd mm utan att någon ryttare sitter och stör hästen. Du ser också lättare från marken vad hästen använder sig av för teknik. Det är också viktigt att hästen hoppar korrekt redan från början, man bör därför se till att hästen är avspänd och lugn innan man sätter igång. Kanske longera hästen lite innan eller släppa den lös i löshoppningsringen innan hindrena är uppbyggda så den får springa av sig lite.

Man ser ofta tydligt på hästen hur hinderklok den är genom att löshoppa. Vissa hästar rusar emot hindrena och kastar sig över utan ryggverksamhet. Dessa hästar kan man behöva ha flera insprångs hinder på för att hästen själv ska backa av och lugna sig. Vissa hästar får man driva på ordentligt för att de ens ska få upp farten. dessa hästar räcker det oftast med ett insprångshinder på.

Löshoppning är också ett sätt för den äldre och mer rutinerade hästen att förbättra sin teknik. Det kan också vara ett bra alternativ till uppsutten träning då man kan gymnastikhoppa hästen och den får fri ryggverksamhet. Eller för att maxa hästen lite extra på höjden som man kanske inte gör uppsutten.

Löshoppningen är ju också det största momentet på 3-års testet. Och Hanna var väldigt noga med att löshoppning skulle bedrivas likadant hemma som på 3-års test så att det inte blir konstigt för unghästen. Hästen släpps på halva långsidan och sedan står det en person på kommande kortsida för att eventuellt driva på och hjälpa hästen igenom hinderkombinationen på andra långsidan. Viktigt var också att hästen INTE fick sakta av till trav förrän den passerat bokstaven A eller C på kortsidan efter hindrena.

Det var lite om löshoppning, hoppas ni läste något som ni kanske inte visste. Kanske blev ni sugna på att åka ut till stallet och löshoppa lite? 

Preben har som högst hoppat 150 under löshoppning. Han har ett ganska mycket eget driv så han störs mest av att man är där och piskar just över hindrena. Här får ni en bild när Preben hoppar 150 och sedan en film där jag tror hindret ligger på 140!

Han hoppar något sjukt med sin rygg!

Löshoppning med min guldkille!

Som vanligt såna här dagar när man ska ut till stallet och rida så började det regna precis lagom till att vi satt upp på hästarna.. Idag var det den lilla islänningen Rödis som fick sträcka på benen, man får ta vad man får när alla andra hästar inte är ridbara! Jag ska erkänna att islandshäst ligger väl inte högst på topplistan men Rödis är otroligt söt och mysig att bara rida i skogen på.
Ibland är det skönt att rida helt utan krav också, jag brukar ha en tendens att ställa allt för höga krav på mig själv och min ridning och det brukar avspegla sig på mitt självförtroende när jag inte lyckas uppfylla dessa. Men jag kämpar på och blir bättre på det dag för dag, måste lära mig att slappna av någon gång ibland och att allt inte är på liv och död. Alla har upp och nedgångar och man kan inte alltid vara på topp. Vet många gånger jag har brutit ihop totalt på hästryggen och bara grinat och tänkt att jag inte kan rida för att hästen eller jag har en dålig dag, men man får ta nya tag och nästa dag kanske allt funkar igen. Minns speciellt en gång när jag hade varit iväg på tävling och debuterat L:B på en ponny och placerat oss som trea. Några dagar senare skulle jag rida ett dressyrpass och ingenting fungerade. Ponnyn stretade bara emot och blev stark och bara sprang utan att bry sig det minsta om lilla mig på ryggen, han var i övrigt väldigt välutbildad. Då bröt jag ihop och gick in i stallet och satte mig bokstavligen rakt på stallgolvet och tjöt som en nyfödd bebis. Efter en stund kommer mamma ut till stallet (hon hade hört mig tjuta från vårat hus) och undrar om det hänt något. När jag berättar vad det handlar om suckar mamma och tycker jag är löjlig samtidigt som hon kramar mig och säger att om jag inte kan rida hur kunde vi då placera oss i helgens tävling? En av alla gånger jag har ställt alldeles för höga krav på mig själv.. Någon som känner igen sig?

Här får ni i alla fall en bild från dagen ridtur, stor och liten bredvid varann.