Idag har det inte blivit mycket gjort på tingshusgatan vill jag lova.
Tog sovmorgon till 10 imorse, blev genast på bra humör då solen stack i ögonen från en klarblå himmel.
Bestämde dejt med Mia och Diesel runt lunch, men redan då började det mulna på och kvavt var det också. Diesel är en av Porsches kompisar, han är samma ras som Porsche men två år yngre. Det brukar vara ett jäkla röj när vi ses men jag tror det var lite för varmt idag för dom strosade mest runt med tungorna hängandes i mungiporna!

Så jag gick hem och storstädade lägenheten, som jag har skjutit upp alldeles för länge. Men nu är det rent och fint här hemma igen, så efter lite mat och fix här hemma så ligger jag och Porsche i soffan och myser.
Imorgon ska vi med Preben till klinik och röntga hans hovar för att se hur det ser ut inför framtiden. Så håll alla tummar, tassar och hovar där ute mina kära läsare att jag kan få fortsätta hoppa Preben och att hans hovbensrotation inte gått så långt!

Nu blir det fortsatt soffmys och en film innan sängen kallar!

Idag var jag iväg och kollade på en halvblodsvalack som står i närheten.
Otto kallas han men heter Made By Mistake, han är 170 cm hög och 10 år.
Han var väldigt pigg idag när jag provred och det kändes som han skulle explodera vilken sekund som helst, vilket inte är så konstigt eftersom han stått sen jul ungefär.

I vilket fall som helst så var han en trevlig herre i övrigt och jag ska börja rida honom. Vi börjar på måndag med att sätta igång honom, det är enbart jag som kommer att rida honom då ägaren är gravid. Så jag får rida så mycket jag vill, perfekt! När jag var klar med Otto så åkte jag till Preben och pussade och myste med honom. Borstade och pysslade lite innan jag gick ett varv i ridhuset för att sedan kyla benen med kallt vatten en stund. Preben kom på att man kunde dricka vatten ur slangen och det var tydligen jättekul, inte lika kul för mig som blev nerskvätt från topp till tå när han började flaxa med läpparna och leka med vattenstrålen istället.. Lilla älskade röding <3

Kvällen har spenderats hemma hos Rossi till esc, besvikelsen är stor över Sveriges "förlust" måste jag säga. Norge däremot överraskade och kom med ett riktigt bra bidrag måste jag erkänna.
Nåväl, nu är det sängen efter en lång dag, godnatt!

Låg och kollade på lite hästannonser igår innan jag somnade. Hittade en superfin valack som jag skulle kunna tänka mig, tyvärr finns inte ekonomin till det just nu så jag får snällt nöja mig med att kolla på annonsen.
Jag tror han skulle hoppa super om han fick lite mer tempo, kapaciteten finns ju där och han är ju ganska ung så han blir nog superfin!
Åh vad mycket enklare allt vore om man var ekonomiskt oberoende..

Här är länken om ni vill kika på honom!

http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=720303

Idag har det varit helt underbart väder verkligen! Började dagen med att åka ut till Preben på fm och pussa massor på honom och pyssla lite. Blev en ordentlig rykt med lite trimning av hovskägg och öron, sedan gick vi ETT varv i ridhuset. Mest för att han inte ska bli helt knäpp och explodera när vi sätter igång honom igen och dels för att han inte ska stå i boxen och bli stel.
Det märks på honom att han inte är helt fräsch även om det inte syns mycket. Han har samma fina skritt dock något kortare steg och sen sätter han ner trakten först och avlastar tårna, precis som fånghästar gör.. Våran lilla guldklimp, bli frisk snart! <3

Sen åkte jag in till stan igen och bytte om innan jag mötte upp Linda och Hanna och vi gick en sväng på stan innan jag pep iväg på arbetsintervju. Det verkar inte som att jag får komma in och jobba förrän vecka 27 om allt klaffar som det ska. Öppnades det upp en plats tidigare så kunde jag få börja men det såg inte ut som det i dagsläget.

Kvällen har spenderats med brudarna, det lagades god mat och vi åkte ner till djulö en sväng och sparkade lite fotboll innan vi åkte hem. Och nu ligger jag i sängen och ska sova, är supertrött! Så godnatt!

Hur härligt är det inte att vakna upp med solen i ögonen!
Det får allt att kännas så mycket lättare, det går mot varmare tider och vinterdepressionen är äntligen påväg bort. Varma sköna grillkvällar är vad vi har att se fram emot med sina bästa vänner och familj, det får vem som helst att må bra! Nu ska kaffet drickas upp sen styr jag och grannen mot stallet.

Den här synen vaknade jag upp med imorse

När jag tänker tillbaka på mitt liv för ett år sen så ser det så himla annorlunda ut idag emot vad jag nog hade tänkt då.
För ett år sen så hade jag en bästa vän, vi umgicks jämt på helgerna. Som en helgfamilj, jag, hon, hennes sambo och hundar. Vi gjorde allt och vi hade superkul ihop. Det var en vänskap som jag inte trodde kunde förstöras, ack så fel jag hade dock. Pga ett misstag från min sida umgås vi inte idag. Ett misstag som jag önskar så himla mycket att jag kunde få ogjort, men det är väl som man säger att gjort är gjort. Det här är något som jag än idag inte har accepterat fullt ut, det finns fortfarande så mycket som jag vill säga dig och det finns så mycket jag önskar jag kunde prata med dig om som jag aldrig kommer få göra igen. Det gör ont när jag tänker på det, det är liksom nåt som fattas. Det var ju vi, i vått och torrt - helan och halvan. Det är historia idag.

Mycket annat har hänt under ett år, och det har gjort mig till den personen jag är idag. Att man som människa kan gå igenom så mycket på ett år är helt otroligt och fortfarande kunna bita ihop och leva vidare.
Inte nog med att jag förlorat min bästa vän så har jag dessutom blivit sviken av en annan bästa vän, fått hjärtat krossat, blivit av med jobbet och fått ett nytt som jag vantrivs med, äntligen fått börja tävla igen på en underbar häst som sen får fång, min andra bästa vän har flyttat ifrån mig till sthlm och varit tvungen att ta beslutet att göra mig av med en älskad familjemedlem - Mercedes.
Det har varit många tunga dagar och nätter, vissa perioder har jag inte ens orkat bry mig om att gå upp ur sängen. Liksom tappat livsgnistan..
Jag tror och hoppas att den här perioden med skit snart är över, samtidigt som jag är fruktansvärt stolt över mig själv som orkat hålla ihop och orkat hålla huvudet ovanför vattenytan. Det kanske inte har synts på utsidan men jävlar vad det har känts på insidan och bakom stängda dörrar.
Jag har vuxit som människa och verkligen hittat mig själv. Jag vet att jag är en jävligt stark individ som numera kan hantera det mesta.

Idag har allt känts lite bättre.
Jag har varit ute och pussat på Preben och gått igenom lite med Jenny om rutinerna inför helgen. Jenny ska ju åka bort och jag har lovat att ta hand om våran guldklimp.

Har även varit hundvakt åt Ludde, Lindas hund. Så vi var ute på en promenad på förmiddagen, dock kommer Ludde antagligen aldrig mer vilja gå med oss igen. Ludde brukar tydligen tvärstanna och plantera tassarna i backen tills han känner för att gå igen, den taktiken fungerade dock inte med mig så några gånger fick den stackaren släpas med några meter, haha! Tillslut insåg han att det inte var någon idé så han gav upp och gick snällt vid min sida.

Nu är jag hemma hos Rosanna och har druckit lite kaffe och snackat skit medans hon dammsugit soffan. Så nu väntar vi på pizza, till den blir det film; Warm Bodies. Har sett fram emot att se den så hoppas den är bra!

Kram Jennifer

Den senaste veckan har för mig bestått av sängliggandes med feber och halsfluss.. Som grädden på moset så har jag dessutom fått inflammation i tandköttet så att äta har nästan varit helt uteslutet. Har också fått massa konstiga saker så som munsår (har aldrig tidigare haft ett någonsin i mitt liv!).

Efter lite funderingar kring det här så är det enda jag kan sammanfatta det här med är att jag helt enkelt är sönderstressad och det här är min kropps sätt att säga ifrån.
Det har varit så mycket häst och tävlingar samtidigt som jag hela tiden har pressen på mig att jag MÅSTE prestera på jobbet. Jag orkar helt enkelt inte mer och måste ta mig ur det här. Hästeriet löste sig ju med att Preben fick fång om man nu ska säga så, jag har också tagit tag i jobbet. Jag måste hitta ett nytt, därför ringde jag runt lite igår och förhoppningsvis så har jag ett nytt jobb inom kort. Kanske är det hästarna som har hållit mig på benen och nu när Preben inte kan ridas så tappade jag fotfästet helt och dök ner i det här djupa svarta hålet.

Jag har alltså jobbat som fältsäljare sen i mars och det har varit kul men eftersom det är en enbart provisionsbaserad lön så har jag alltid den där stressen och pressen på mig att jag måste sälja för att få någon lön. Det är där jag är idag, vet inte om man ska säga att jag gått in i väggen men lite så känns det. Jag har verkligen tappat lusten med allt just nu och ligger mest i sängen och orkar inte ens kolla på tv.

Jag måste skärpa mig och tänka på MIG i fortsättningen och vad som får MIG att må bra inte min chef. Därför ska jag nu ta min älskade jycke och åka ut på en promenad i skogen och bara vara!