Direktlänk till inlägg 22 augusti 2013
Det finns runt om oss jämt, hela tiden utan att vi vet om det.
Det finns folk som man tror man kan lita på och man kan säga vad som helst till, men i slutändan är det egentligen bara dig själv du kan lita på.
Katrineholm är en sån här stad som verkligen lever på andras missöden och felsteg. Det finns ungefär en person i hela Katrineholm som jag vet står för vad den tycker och tänker, resten av den där äckliga befolkningen vänder kappan efter vinden. I Katrineholm existerar inte rakryggad och rätt fram, nej i den här staden går man bakom ryggen på varann och att snacka skit om folk och skvallra är det bästa man vet.
Hur svårt är det att gå fram till personen i fråga och prata med den rakt ut istället för att prata med någon annan om det? För det är faktiskt så att sanningen kommer alltid fram förr eller senare.
Jag tror också att de flesta Katrineholmarna slår världsrekord typ tre gånger om varje dag i att ljuga, om allt och ingenting. De flesta ljuger så hårt så de knappt kommer ihåg sina lögner vilket är otroligt skrattretande.
Jag vet att jag inte är omtyckt av alla i Katrineholm, hatad av en del men vet ni vad? Jag bryr mig inte det minsta. Därför jag vet vad jag tycker och var jag står någonstans, det kanske är det som stör så många? Jag skulle aldrig säga något till någon om jag inte kan stå för det. Många gånger kanske jag är lite väl frispråkig men hellre att jag är ärlig än att stå och ljuga om någonting bara för att smälta in. Jag har inte ett överflöd av vänner heller, men de jag har är jag väldigt nära. Vi har alltid jävligt kul ihop och skrattar alldeles för mycket. Och det räcker för mig.
Hallå där!Nu är det sådär länge sen igen jag var här inne och bloggade. Har ju hunnit få min lägenhet sen sist, så det måste ha varit evigheter sen jag skrev sist eftersom jag fick lägenheten 1'a september. Trivs superbra här hemma och har fått hyfsa...